Att våga ta steget

Kanske har funderingarna funnits där på att bli präst men rädslan för att vara ovärdig, för att inte klara celibatkravet eller för att helt enkelt inte klara det livslånga åtagandet?

Dessa rädslor är väldigt vanliga. Hundratusentals män har delat samma rädsla och ändå klarat att bli bra präster.

Det första du måste komma ihåg är att Gud inte talar genom rädsla. Om man är rädd kan det vara svårt att gå den väg Gud har valt åt en. Be och lita på att om Gud har sänt dig en kallelse kommer han att hjälpa dig att göra verklighet av den.

Kom också ihåg vad prästseminariet är till för. I synnerhet det första året, liksom novistiden i en orden, finns till för att kallelsen ska prövas och därmed fördjupas. Att ta steget för att bli präst kanske kan kännas för stort. Men tänk då på att du tar steget först för att djupare och mer systematiskt pröva om du är kallad till prästämbetet, för att sedan om det bekräftas, ta ett steg vidare mot att förverkliga det. Ingen träder in i prästseminariet redo för att bli präst men åren i prästseminariet kommer att ge dig utbildning och utveckling. Du kommer att växa, mogna och bli redo.

Om du plågas av svår oro och rädsla kan det vara bra att prata om farhågorna med en äldre präst.